lille SÖTE katten
imorse gick jag upp när jag hörde de minsta barnen en trappa ner, runt klockan 7,
klädde på dem och gjorde välling. dem är så goa! dock är båda väldigt förkylda atm.
efter ca en timme kom resten av familjen ner, och vi åt frukost.
sen har jag hunnit med att städa lite, promenera med de två minsta i vagnen, och sånt.
igår då, jag skrattar typ när jag berättar detta. jag åkte till stan och skulle träffa en tysk au-pair (detta är inte det komiska, wait for it) jag gick runt några timmar och väntade på att hon skulle höra av sig, gav till slut upp och åkte hem. trodde jag. eftersom det är söndag och klockan var runt 18 så går inga bussar ut dit vi bor. så jag gick till tågstationen och pratade lite med en kille i informationen. allt var lugnt, det gick ett tåg till en av byarna i närheten (1km bort sa han, superenkelt att hitta för det är skyltat hela vägen)
anyhow, har inte kommit till det roliga än. jag går på ett tåg på måfå (veiron) och ber till alla(h) gudar jag lärde mig på SO:n i skolan (till och med elefanten med 8 armar, ni vet. minns inte vad hon hette dock, minns att det var en hon) att det är rätt tåg. det visar det sig vara, så jag slappnar av och sätter på ipoden. tåget saktar in på min perrong, jag går till dörren och ställer mig och väntar på att dörren ska öppnas. precis då jag fattar att "hey, jag måste nog öppna dörren själv" börjar tåget rulla. jävlar liksom, vad gör jag nu. jag hoppade av på hållplatsen efter, såg en skylt som visade att det var 5km till byn jag bor i. well........let's gå då. lite motion har ju ingen dött av.
keep walking. efter ett tag är jag framme vid hållplatsen jag SKULLE hoppat av på om jag inte varit så jäkla blåst, så jag börjar kolla efter skyltar. INGA. går runt lite, känner att det börjar regna lite smått. jävlar. går runt i cirklar i byn medans det börjar SPÖREGNA. egentligen är spöregn inte ordet, för då behöver vi ett nytt ord för sveriges spöregn. imorse då vi pratade om det kallade vi det monsunregn. förstår ni då? nej, jag tror inte ni gör det. efter 1 minut, max, var jag så blöt att mina jeansleggings var så tunga att jag var tvungen att hålla i dem för att de inte skulle glida ner. skorna som av någon muppig anledning (vi kallar den "x") är stoppade med bomull, sprutade vatten varje steg jag tog. och det regnade varmt.
ja. vad ska jag säga. jag kom hem till slut efter ca 1 timme i regnet. lyckades komma hem precis då mina värdbarns morföräldrar var påväg ut genom dörren dessutom, haha. fyfan. det var min gårdag, vad har ni själva gjort?
nu ska jag duscha och sen ikväll är jag barnvakt :) PUSS
klädde på dem och gjorde välling. dem är så goa! dock är båda väldigt förkylda atm.
efter ca en timme kom resten av familjen ner, och vi åt frukost.
sen har jag hunnit med att städa lite, promenera med de två minsta i vagnen, och sånt.
igår då, jag skrattar typ när jag berättar detta. jag åkte till stan och skulle träffa en tysk au-pair (detta är inte det komiska, wait for it) jag gick runt några timmar och väntade på att hon skulle höra av sig, gav till slut upp och åkte hem. trodde jag. eftersom det är söndag och klockan var runt 18 så går inga bussar ut dit vi bor. så jag gick till tågstationen och pratade lite med en kille i informationen. allt var lugnt, det gick ett tåg till en av byarna i närheten (1km bort sa han, superenkelt att hitta för det är skyltat hela vägen)
anyhow, har inte kommit till det roliga än. jag går på ett tåg på måfå (veiron) och ber till alla(h) gudar jag lärde mig på SO:n i skolan (till och med elefanten med 8 armar, ni vet. minns inte vad hon hette dock, minns att det var en hon) att det är rätt tåg. det visar det sig vara, så jag slappnar av och sätter på ipoden. tåget saktar in på min perrong, jag går till dörren och ställer mig och väntar på att dörren ska öppnas. precis då jag fattar att "hey, jag måste nog öppna dörren själv" börjar tåget rulla. jävlar liksom, vad gör jag nu. jag hoppade av på hållplatsen efter, såg en skylt som visade att det var 5km till byn jag bor i. well........let's gå då. lite motion har ju ingen dött av.
keep walking. efter ett tag är jag framme vid hållplatsen jag SKULLE hoppat av på om jag inte varit så jäkla blåst, så jag börjar kolla efter skyltar. INGA. går runt lite, känner att det börjar regna lite smått. jävlar. går runt i cirklar i byn medans det börjar SPÖREGNA. egentligen är spöregn inte ordet, för då behöver vi ett nytt ord för sveriges spöregn. imorse då vi pratade om det kallade vi det monsunregn. förstår ni då? nej, jag tror inte ni gör det. efter 1 minut, max, var jag så blöt att mina jeansleggings var så tunga att jag var tvungen att hålla i dem för att de inte skulle glida ner. skorna som av någon muppig anledning (vi kallar den "x") är stoppade med bomull, sprutade vatten varje steg jag tog. och det regnade varmt.
ja. vad ska jag säga. jag kom hem till slut efter ca 1 timme i regnet. lyckades komma hem precis då mina värdbarns morföräldrar var påväg ut genom dörren dessutom, haha. fyfan. det var min gårdag, vad har ni själva gjort?
nu ska jag duscha och sen ikväll är jag barnvakt :) PUSS
Kommentarer
Postat av: maria
mahahahahaha :D de e lite kul, men tragiskt ;) ja skulle INTE ha gått tror jag ;)
Trackback