fast endå inte
men ma höres rå.
Meeeeeen tysklands nationaldag. Hade du haft pengar sa hade du kunnat komma HIT!!!!!!!!! Jag dör av ensamhet. Helt seriöst. Sen sa skriver man pa msn men antar att du är inne i taahm. Whatever nu ska jag dö lite till.
Tysklands nationaldag:
Sedan den tyska nationen hade enats och utropats till kejsardöme bestämdes också, att en tysk nationaldag skulle firas. Man bestämde sig då efter mycket om och men för den 2 september, som var dagen för kapitulationen efter det segerrika slaget vid Sedan i det tysk-franska kriget 1870/71. Denna dag firades första gången 1873 som Sedandagen men fick så småningom karaktär av nationaldag och firades som sådan fram till 1918. I riket fanns på skilda håll stort motstånd mot just detta datum, eftersom det ansågs hylla mera den preussiska hären, än någonting man hade gemensamt. Motståndet mot detta datum fanns också inom regionala, politiska och kyrkliga grupperingar.
Under Weimarrepublikens tid 1919 - 1933 firades nationaldagen 11 augusti med anledning av att republikens författning utropades denna dag av den socialdemokratiske ledaren och sedermera presidenten Friedrich Ebert. Under den nationalsocialistiska perioden 1933 - 1945 firades ingen egentlig nationaldag, däremot flera andra med nationalsocialistisk anknytning som t.ex. 9 november till minne av marschen till Feldherrnhalle i München. Likaså firades 1 maj som det nationella arbetets dag.
På samma sätt verkar 1 maj under perioden 1945 - 49 ha varit en av de få profana dagar som högtidlighölls. Efter andra världskrigets slut firades nationaldag eller motsvarande vid olika tidpunkter i väst och öst. Under åren 1949 - 1989 firade man i DDR 7 oktober som sin nationaldag till minne av republikens grundande (Tag der Republik). Under åren 1950 - 1966 firades dessutom 8 maj som befrielsens dag (Tag der Befreiung). Detta var en arbetsfri helgdag, utan att man kan beteckna den som nationaldag. Vad den påminde om, var dagen för den villkorslösa kapitulationen efter kriget.
Efter kriget hade man i västra Tyskland lika svårt att ena sig om en speciell minnesdag som nationaldag som tidigare under Weimarrepubliken. Försök att instifta en nationaldag till minne av den nya författningen visade sig inte vara särskilt framgångsrikt. Att välja 23 maj för att fira den antagna författningen (1949) var inte heller möjligt, då den ensidigt skulle tjäna som symbol för den västtyska demokratins framgång. Inte förrän 1953 bestämdes, att 17 juni skulle firas till minne av folkupproret i DDR samma år och att det då skulle betecknas som en nationell minnesdag, inte nationaldag. Ett beslut om detta togs snabbt av förbundsdagen, eftersom de stora partierna var ganska ense i frågan, även om de hade vissa mindre meningsskiljaktigheter. Enligt förbundsdagens beslut skulle dagen firas som "Tyska enhetens dag" (Tag der deutschen Einheit). 1963 förklarade Förbundspresident Lübke i en proklamation, att dagen skulle firas som "Tyska folkets nationella minnesdag". Det visade sig emellertid ganska snart, att det var svårt att fira dagen på ett lämpligt sätt, eftersom symbolvärdet av dagen försvagades och både arbetare och befolkning i stort såg det som en extra ledig dag, som man inte var beredd att släppa ifrån sig, då propåer kom upp om att avskaffa den. En likartad nationell helgdag instiftades 1996, då Förbundspresident Herzog förklarade 27 januari som "Minnesdag för nationalsocialismens offer". Denna dag 1945 hade koncentrationslägret Auschwitz befriats av sovjetiska trupper.
Sedan 1990 firas 3 oktober som Tysklands nationaldag (Tag der Einheit). Anledningen till att detta datum valdes är den tyska återföreningen. Ursprungligen hade man tänkt sig 9 november som ny nationaldag till minne av murens fall, men avstod från detta val, då det var ett politiskt belastat datum sedan tidigare, då nationalsocialisterna just denna natt 1938 lät sätta eld på synagogor och andra judiska byggnader (Reichskristallnacht). De officiella festligheterna på denna enhetens dag äger varje år rum i en annan delstatshuvudstad enligt en viss beslutad ordningsföljd, nämligen i den delstat, som just det året har ordförandeposten i förbundsrådet. Ordningsföljden bestäms i en överenskommelse, där det stadgas, att delstaterna skall besätta ordförandeposten i fallande ordning efter delstaternas befolkningsmängd.
Glömde skriva avsändare!