ich gehe mit meiner laterne

tänk er majbrasa, förutom att innan så samlades en hel skola med barn, föräldrar och syskon och sjöng låtar och gick i en parad med lyktor. Det heter tydligen St. martin och så mycket mer vet jag inte förutom att det var sjukt mysigt. ibland älskar jag tyskland.

och har jag inte sagt det förut så säger jag det nu: fy farao vad jag tycker om mina värdbarn.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0