gårdagen
som sagt åkte vi till H's farmors lilla stad (läs: by) igår eftermiddag. kom fram runt 5 efter en sjuk bilkö på autobahn och direkt vi kom fram var det i princip dags att sätta alla barnen och oss själva vid bordet. vi åt en tysk maträtt som såg exakt ut som sockerkaka fast den var gjord av potatis och man åt den med äppelmos. helt okej var det faktiskt.
efter vi hade ätit tände vi barnens lyktor och gick ner på gångvägen nedanför huset och inväntade paraden. efter någon minut såg vi den en bit bort: först hästen med "st. martin" på, sen bandet som spelade trumpet och prylar, och sen allt folk i hela byn. jag fick lite barnen i bullerbyn/pippi/emil/madicken-feeling när alla gick med facklor i mörkret upp mot en stor brasa. väl däruppe kändes det mer som en scen ur filmen the village, eftersom vi stod på en åker precis vid en skog, det var totalt svart förutom brasan och hela byn var där (alltså typ 30 personer)
när brasan brunnit ut gick alla ner mot en gammal skola där man kunde köpa (tydligen en del i traditionen) en stor mjuk pepparkaksgubbe och choklad. och sen var det slut och barnen var nöjda, med godis för 3 år framöver, och jag var helt stum i armarna efter att ha burit 3-åringen hela vägen upp och sen ner igen eftersom hans overall "var för stor och han inte kunde gå" well. allt för att slippa gråt och skrik helt enkelt.
nu ska jag se på film och plugga hela kvällen, H och G har kompisar över på middag och jag pallar inte vara social med folk som bara pratar tyska. sån är jag ikväll. hehe.
PUSS
efter vi hade ätit tände vi barnens lyktor och gick ner på gångvägen nedanför huset och inväntade paraden. efter någon minut såg vi den en bit bort: först hästen med "st. martin" på, sen bandet som spelade trumpet och prylar, och sen allt folk i hela byn. jag fick lite barnen i bullerbyn/pippi/emil/madicken-feeling när alla gick med facklor i mörkret upp mot en stor brasa. väl däruppe kändes det mer som en scen ur filmen the village, eftersom vi stod på en åker precis vid en skog, det var totalt svart förutom brasan och hela byn var där (alltså typ 30 personer)
när brasan brunnit ut gick alla ner mot en gammal skola där man kunde köpa (tydligen en del i traditionen) en stor mjuk pepparkaksgubbe och choklad. och sen var det slut och barnen var nöjda, med godis för 3 år framöver, och jag var helt stum i armarna efter att ha burit 3-åringen hela vägen upp och sen ner igen eftersom hans overall "var för stor och han inte kunde gå" well. allt för att slippa gråt och skrik helt enkelt.
nu ska jag se på film och plugga hela kvällen, H och G har kompisar över på middag och jag pallar inte vara social med folk som bara pratar tyska. sån är jag ikväll. hehe.
PUSS
Kommentarer
Trackback